Sidor

fredag 20 februari 2009

Bördan lättar!

Det är fredag kväll och jag vaknade för en stund sedan av att hyresgästen som tar över lägenheten i Paris ringde, Elenorette. Hon är en glad, ung och vänlig advokat från Kanada. Jag älskar henne innerligt eftersom hon köpte det mesta av våra prylar i lägenheten, ett komplett kök, säng och garderober mm. När man hyr i Frankrike ingår vanligen inte kök, möjligen diskbänk, men inte spis, kyl/frys och skåp. Det måste man köpa själv, så det gjorde vi!

Att åka till IKEA och köpa kök i Paris är ett äventyr. Mina begränsade kunskaper i franska i kombination med säljarens obefintliga kunskaper i engelska krävde magi och underverk för att det skulle bli rätt! Undret skedde och vi fick faktiskt levererat det vi ville ha. Köksmaskiner köptes på Darty och även det gick vägen.Men nu är allt sålt och vi har endast kvar en mindre mängd möbler som hämtas på torsdag nästa vecka av flyttfirman.

I helgen är Stephen i Washington på en retreat och jag skall fixa i lägenheten. Spikhål och mindre fläckar som uppkommit på väggar skall tätas och målas över. Färgen, som målaren var vänlig nog att lämna kvar, hittade jag i källaren. Jag har tänkt på att hämta färgburken i snart två månader. Anledning till tvekan är att källaren är fransk! Dvs att den i princip är en trappa som leder ner till ett jordhål! Det påminner om en fängelsehåla jag sett i filmer om franska revolutionen. Jag är övertygad om att folk har dött därnere! Burken blev hämtad och jag är redo för helg! Om en vecka sitter vi i Stockholm igen! Det skall bli skönt!

onsdag 18 februari 2009

Premiär!

Nu skall jag, precis som så många andra, börja blogga! Jag talade just med min vän Jan på telefon. Han berättade att han bloggat sedan en tid tillbaka. Jag insåg då att skriva ner tankar och funderingar på en blogg är som att föra dagbok. Det är inte något jag sysslat med tidigare, men är ett bra sätt att komma ihåg vad man gjort när och var! Jag tänker också att jag kan ladda ner (eller säger man upp...?) bilder när jag är ute och reser. Vykort skriver jag ju knappast längre. Livstecken till nära och kära skickar jag oftast via sms. Även min 78-åriga mamma emottager tacksamt SMS numera och pappa får iväg ett mail emellanåt.

Vad händer med Lennart just nu? Jag bor med min partner Stephen i Frankrike sedan snart ett år. Jag fick ett jobb i Paris och flyttade hit förra året. Det är ett drömjobb i en av världens vackraste städer och vi bor i en gammal vacker lägenhet med utsikt mot Eiffeltornet!

Men efter mindre än ett år är vi på väg tillbaka till Sverige och Stockholm. Nytt jobb och nya äventyr väntar. Tiden i Paris har tidvis varit påfrestande men lärorik. Jag har blivit en erfarenhet rikare och några kilo tyngre. De extra kilona kommer jag att se till att bli av med, men erfarenheten kommer jag att ha kvar.